Rickleån är en skogsälv som ligger i de centrala delarna av Västerbottens län. Inräknad sina källflöden Risån, Sikån och Tallån är Rickleåns cirka 110km lång. Det största av åns biflöden är Tvärån.

Vattnet har utgjort en central roll i industrialiseringen genom århundradena och det finns många värdefulla kulturmiljöer längs Rickleådalen som vittnar om detta. En målsättning för projektet är därför att jobba med hur våra kulturarv kan bidra till ökad attraktion för området så att vi både bevarar och utvecklar dessa för framtida generationer.

​

Likt de flesta norrländska vattendragen nyttjades Rickleån som transportled för timmer under flottningsepoken. Denna industri utgjorde en viktig grund för expansion och utveckling av norra Sverige då timret från det skogsrika inlandet fördes via vattendragen till förädlingsindustrierna vid kusten.

Rickleån är unik på så sätt att flottning inte bedrevs på den nedersta sträckan av ån nedströms Robertsfors. Detta innebär att vattenmiljöerna på dessa 15km bevarats i stort sett opåverkade och därför utgör ett bra referensobjekt och målbild för arbetet med återställning av vattenmiljöer där flottning förekommit.

​

Länsstyrelsen i Västerbottens län har tillsammans med Skellefteå kommun under flera år arbetat med inventering och biotopkartering för att kartlägga avrinningsområdets förutsättningar och utmaningar för att uppnå målet om god ekologisk status.

​

Fragmenteringen av vattensystemet utgörs idag av både hålldammar, vägtrummor och kraftverk. Många av dessa utgör vandringshinder för fisk och fauna.

Rickleån är utbyggd för energiproduktion och ett flertal vattenkraftverk förekommer i systemet. Ett flertal sjöar i systemet används i reglerande syfte för vattenkraften vilket medför onaturliga vattenflöden under året.
 

I problembilden för Rickleån förekommer även negativ påverkan från areella näringar som skogs- och jordbruk. Främst handlar det då om kantzoner, erosion och ändrade flödesregimer på grund av dikning och torrläggning av våtmarker.

Olika former av fysisk påverkan tillsammans med påverkan från vattenkraften är huvudorsak till att Rickleån klassificerats till ”måttlig ekologisk status” vid senaste bedömningen enligt EU's ramdirektiv för vatten.
 

Länsstyrelsen i Västerbottens län tog 2009 fram en strategi för det långsiktiga skydds- och restaureringsarbetet. I den är Rickleån med tillhörande biflöden högt prioriterat för konkreta bevarandeåtgärder. Delar är också utpekade som ”värdefulla, eller särskilt värdefulla vattenmiljöer” inom det nationella miljömålsarbetet.

 

I systemet förekommer såväl lax som flodpärlmussla. Dessa är indexarter inom det europeiska bevarandenätverket Natura 2000 och ingår också i det svenska åtgärdsprogrammet för hotade arter.
 

​